fbpx

Ätstörningar

Kapitlets innehåll:

  • Vilka drabbas av ätstörningar?
  • Anorexia Nervosa
  • Bulimia Nervosa
  • Hetsätning
  • Ortorexi
  • UNS
Lärandemål – Efter detta kapitel ska du:
  • Ha kännedom om de vanligaste typerna av ätstörningar
  • Ha kännedom om symtom, sjukdomsbild och behandling för de vanligaste ätstörningarna

För den som arbetar med kostrådgivning och andra kostfrågor finns det ofta situationer där man kommer i kontakt med ätstörningar. Ätstörningar är ett samlingsbegrepp på psykiatriska störningar som påverkar ätbeteenden och kroppsuppfattning på ett skadligt sätt.
Ätstörningar drabbar främst flickor, cirka nio av tio drabbade är flickor, och debuterar ofta i de unga tonåren. Uppskattningar har gjorts att mellan en och fyra procent av alla unga kvinnor lider av ätstörning i någon utsträckning. För den drabbade är ätstörningar mycket handikappande och skapar stort psykiskt lidande som exempelvis låg självkänsla och skam. Även anhöriga som ser sjukdomen på nära håll drabbas hårt. Vissa ätstörningar, som anorexia nervosa, leder inte heller alltför sällan till döden.

Anorexia Nervosa
Den kanske allra mest omtalade ätstörningen är anorexia nervosa (AN). Anorexi betyder egentligen aptitlöshet och i vissa medicinska sammanhang används begreppet för att beskriva just aptitlöshet, vilket lätt kan misstolkas för den oinsatte. AN kännetecknas av självsvält och ofta överdriven träning. AN har enligt vissa uppskattningar en så hög dödlighet som 16 procent av de drabbade.

Bakgrund till AN
Anorektikern har en förvrängd bild av sig själv och sin kropp. Eftersom kroppsuppfattningen är skev kan anorektikerna uppfatta sig själva som stora och överviktiga trots att de ser ut som veritabla skelett. Den typiska personen att drabbas av AN är en ambitiös flicka i de yngre tonåren som ställer hårda krav på sig själv och sina prestationer. Man vet inte varför vissa drabbas, men en faktor är alla de skeva kroppsideal som flickor matas med i alla möjliga situationer. För många är också olika typer av psykologiska trauman utlösande. Sjukdomen kan börja som bantning som senare övergår i en strikt självkontroll. Anorektiker har ett stort kontrollbehov och sjukdomen kan vara ett sätt för anorektikern att få total kontroll över i alla fall matintaget. Om kontrollen brister och anorektikern äter mat kan detta framkalla starka ångestkänslor. Dessutom kan den eufori många svältande anorektiker känna försvinna.
Den euforiska känslan som uppstår när kroppens förråd av kolhydrater är slut kommer av att hjärnan behöver kolhydrater för att fungera normalt. När kolhydrater inte finns i tillräckligt mängd omvandlar kroppen fett till ketoner. Ketonerna fungerar som ett slags reservbränsle som hjärnan kan använda. Ketonerna har även en aptitdämpande effekt och kan framkalla euforiska känslor. Det är ketoner som står bakom euforin många upplever vid svält och lågkolhydratedieter. Två av ketonerna som bildas är aceton och BHB. Aceton är ett lösningsmedel som finns i nagellackborttagningsmedel och thinner. BHB är en släkting till drogen GHB och antagligen är det denna som ansvarar för den aptitdämpande och euforiska effekten. Sammantaget är det både fysiologiska och psykologiska, som sociala faktorer som spelar in för utvecklandet av sjukdomen.

Symptom och hälsokonsekvenser av AN
AN påverkar kroppen på många områden och symptomen kan variera lite från individ till individ. Här nedan följer vanliga symptom och hälsoeffekter av AN:

• Näringsbrister
• Undervikt
• Kognitva påverkan (yrsel, psykisk instabilitet, depression, sömnproblem)
• Svaghetskänslor, trötthet
• Frusenhet
• Menstruationsrubbningar
• Ökad kroppsbehåring
• Nedsatt immunförsvar och ökad infektionsrisk
• Matsmältningsrubbningar
• Benskörhet
• Ödem
• Fjällig hud
• Eksem
• Torrt hår
• Torra slemhinnor
• Hjärtmuskelskador i senare del av sjukdomsförlopp
• Ökad risk för självmord

Symptom:

• Sjuklig fixering vid att gå ner i vikt
• Rädsla för att öka i vikt
• Vägrar hålla normal kroppsvikt
• Fixering vid mat (pratar om mat, läser kokböcker etc)

Diagnoskriterier:
• Minst 15% undervikt, det vill säga under BMI 17,5
• Panisk rädsla för att öka i vikt
• Skev kroppsuppfattning

Om patienten inte uppfyller kriterierna ovan är denne inte anorektiker. En person kan ha en lika skev kroppsuppfattning som en anorketiker, men är kroppsvikten normal blir diagnos istället en annan ätstörning.

Behandling av AN
Eftersom anorektikern har fysiologiska symptom såväl som psykologiska problem måste både dessa områden behandlas. Behandlingen består av terapi, näringsterapi och ibland även behandling med psykofarmaka. Behandling av AN innefattar bland annat kognitiv beteendeterapi och den så kallade mandometoden. Ungefär 50 procent av de drabbade tillfrisknar helt med rätt behandling, men 20 procent förblir kroniskt sjuka.

Bulimia Nervosa
Bulimi nervosa (BN) handlar precis som anorexia om störd kroppsuppfattning. Till skillnad mot anorektikern lyckas inte bulimikern att låta bli att äta. Den som diagnosticeras med BN hetsäter minst två gånger per vecka och kompenserar detta genom att antingen kräkas upp mat, använda laxermedel, ägna sig åt överdriven motion, svälta, använda vätskedrivande medel och/eller bantningspreparat. Bulimikern vill, precis som anorektikern gå ner i vikt, men bulimikern har hetsätningen. Bulimikern är ofta normalviktig och i vissa fall lite rund, vilket gör att kroppssymptomen är svårare att se än för anorektiker.
Under hetsätningsepisoderna intar bulimikern stora mängder mat under en kort tidsrymd. Hetsätning är starkt förknippat med ångest och många bulimiker lider av svåra depressioner. Ångest, konflikter eller hunger utlöser hetsätningsattackerna.

Symptom
Eftersom bulimi inte alltid ger synliga symptom när det gäller förändringar i kroppsvikt är det inte alla gånger så lätt att avgöra vem som är drabbad. Bulimikern känner sig ofta misslyckad och maktlös. Koncentrationsförmåga och sömn påverkas ofta negativt.
Bland de kroppsliga besvären märks mag- och tarmproblem, menstruationsrubbningar, näringsbrister och skador på tandemaljen som kommer av de frekventa uppkastningarna. Uppkastningarna kan även ge frätskador på matstrupe. Ett tecken på bulimi kan vara tandavtryck på knogarna som kommer från att bulimikern stoppar fingrarna i halsen för att framkalla uppkastning.

Behandling
Bulimi kan framgångsrikt behandlas med kognitiv beteendeterapi. Precis som anorektiker har bulimiker stora problem med självkänslan. För bulimikern är detta ofta mer problematiskt då bulimikern har förlorat all kontroll över sitt ätande. Behandling brukar inriktas på att i första hand förändra beteenden och varefter behandlingen fortlöper börja behandlaren arbeta med patientens låga självkänsla.

Hetsätning
Hetsätare kan diagnosticeras under diagnosen Binge Eating Disorder (BED). Lider man av BED drabbas man av episoder med hetsätning, men till skillnad från bulimikern använder man sig inte av något kompensatoriskt beteende (ej uppkastningar etc).
BED är en vanlig form av ätstörning och upp till 30 procent av de som söker medicinsk hjälp för viktminskning kan lida av BED. Eftersom de som lider av BED inte ägnar sig åt något kompensatoriskt beteende blir övervikt en naturligt följd av hetsätandet.

Bakgrund
Man vet inte varför en person utvecklar BED, men man har visat att det finns en ärftlig komponent. Dessutom spelar psykologiska bitar som depression och självkänsla in.

För att diagnosticeras med BED krävs att följande är uppfyllt:
• Att man inom två timmar sätter i sig en mängd mat som är avsevärt större än vad en människa normalt skulle få sig under samma tidsperiod. Personen förlorar dessutom kontrollen över matintaget och kan inte sluta äta.
• Hetsätningsepisoder i genomsnitt två gånger per vecka under sex månader
• Hetsätandet får inte vara kopplat till återkommande kompensatoriskt beteende
• Personen i fråga är allvarligt oroad över hetsätningsbeteendet.

Dessutom måste personen ha tre eller flera av nedanstående symptom:
• Äter ovanligt stora mängder mat vid ett tillfälle
• Äter mycket snabbare under hetsätningsperioder än vid normalt ätande
• Äter tills de upplever fysiskt obehag och illamående på grund av mängden mat de har ätit
• Äter när de är uttråkade eller ledsna
• Äter mycket mat trots att de inte är hungriga
• Äter ofta ensam eftersom de känner sig generade för det de stoppar i sig
• Känner avsmak, skuld eller nedstämdhet efter en hetsätningsattack

Hälsoproblem med BED
De flesta som lider av BED är överviktiga och därför riskerar den drabbade att få överviktisrelaterade sjukdomar som exempelvis diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. BED är dubbelt så vanligt bland kvinnor som män.

Behandling
Behandlingen av BED sker främst genom kognitiv beteendeterapi. Det finns ett speciellt tolvstegsprogam inriktad på just BED.

Ortorexi
Orotorexi handlar om en fixering av en hälsosam livsstil. Tillståndet karaktäriseras av tvångsmässig, överdriven träning och fixering vid att äta nyttigt. Ortorektikern vill vara perfekt tränings- och hälsomässigt. Ortorexi är dock inte någon psykiatrisk diagnos utan kan betraktas som träningsnarkomani i kombination med strikt kosthållning. Besattheten kan dock bli väldigt handikappande och ångestskapande för den utsatte. Ofta blir det svårt för den drabbade att ha ett normalt socialt liv eftersom de inte kan äta samma mat som sina vänner och måste träna mycket. Ortorexi kan dock utvecklas till andra ätstörningar. Ortorexi kan inspireras av trenddieter, olika typer av mer eller mindre vetenskapligt underbyggda hälsotrender.
Det finns inga särskild behandling för ortorexi, men ofta fungerar samma behandlingsmetoder som för andra ätstörningar som exempelvis beteendeterapi. Det kan vara svårt att identifiera ortorektiker på grund av att de ser hälsosamma ut. Deras mål är inte att gå ner i vikt och om de minskar för mycket brukar de försöka gå upp till deras egen definerade idealvikt. Istället får man identifiera dem genom känslo- och beteendemässiga förändringar som inte skiljer sig nämnvärt från övriga ätstörningar. Ortorektiker kan få fysiska symtom liknande överträning som bristfällig koncentrationsförmåga, muskelvärk med mera.

UNS
UNS står för ätstörning Utan Närmare Specifikation. Till gruppen UNS räknar man alla ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för någon av de klassificerade ätstörningarna. UNS kan ofta innehålla komponenter av olika ätstörningar eller så saknas ett eller flera symptom i någon av de klassificerade ätstörningarna.

Känner du dig inläst på detta avsnitt? I så fall är det dags för dig att göra kontrollfrågorna. Dessa når du här!

Läs mer och boka här!

alla utbildningar
Prenumera på vårt nyhetsmejl!

Prenumera på vårt nyhetsmejl!

Vi skickar nyhetsmejl ca sex gånger per år. Dina uppgifter som du lämnar här används enbart för detta. Läs mer om vår GDPR-policy här.

Nu är du anmäld till vårt nyhetsbrev. Glöm inte att bekräfta genom att svara ja på vårt bekräftelsemejl.